Det är fredag och jag är äntligen påväg hem från skolan det är äntligen lov. Jag går med snabba steg hem och hoppas att ingenting kommer att hända mig på vägen hem. Helt plötsligt kommer det fyra killar emot mig och ryckte med mig in i skogen.

-Vad vill ni mig? fråga de jag försiktigt men ändå rädd.

-Vi vill bara prata med dig lite! svarade en av killarna.

-Säg bara vad ni vill mig?

-Du ser ut som ett roligt mobboffer så vi måste ta ett snack med dig.

-Varf.....

Hann jag säga innan allt blev svart, efter ett tag vaknade jag upp och ser att killarna står runt i en ring kring mig.

-Låt mig gå! Vad har jag gjort för att fötjärna det här? sa jag med gråten i rösten.

-Du lever! säger en av killarna och börjar sparka på mig.

Allt blir svart igen och efter några timmar vakna jag av att jag ligger i en säng.

-Vart är jag? frågade jag nervöst.

-Du behöver inte vara orolig du är på sjukhuset! svarade en sjuksköterska.

-Vad gör jag här?

-Du har blivit svårt misshandlad och hade inte denna unge mannen hittat dig hade du troligtvis inte varit här nu.

-Och vem är denna unge mannen då?

-Jag ska hämta honom och lämna er ifred.

-Okej tack!

-Ingen orsak.

Efter tio minuter kom en kille in, han var rätt söt.

-Hej! säger jag med ett leende.

-Hej! svarade han tillbaka.

-Vad heter du?

-YOHIO heter jag och du?

-Fint namn och jag heterJessica.

-Tack! Du har också ett fint namn.

-Tack.

Efter tjuo minuter kom sjuksköterskan tillbaka.

-Hej Jessca du kommer att få åka hem imorgon! sa söterskan.

-Tack! Svarade jag-

Sköterskan kollde till mig sen gick hon iväg igen.

-Snälla hjälp mig! sa jag till YOHIO.

-Med vadå? svarde YOHIO fundersamt.

-Jag vill inte hem.

-Varför vill du inte det?

-Jag blir misshandlad.

-Då får du sova hos mig.

-Får jag det?

-Ja det får du.

-Tack! kan du stanna här inatt?

-Självklart kan jag det.

Vi tittade på varandra och små log. Hans leende är så underbart fint.

-Får jag fråga dig en sak Jessica? frågade YOHIO.

-Ja det får du! svarade jag.

-Vilka var det som misshandlade dig?

-Några killar från skolan.

-Vet du vad dem heter?

-Nej jag har faktiskt ingen anning.

-Okej! jag ska ta fast dem.

-Hur ska du kunna göra det? och varför hjälper du mig?

-Jag ska fixa detta! Jag vet att vi inte känner varandra men jag bryr mig om dig! Ingen ska bli utsatt för sånt här.

-Bryr du dig om mig?

-Ja det gör jag! Varför låter du så förvånad?

-För det ingen som har sagt så till mig!

-Det borde dem göra!

-Du YOHIO?

-Ja vad är det Jessica?

-Ja vill börja om ett nytt liv.

-Det ska du få göra jag ska hjälpa dig.

-Hur skadu göra?

-Vi börjar redan imorgon, du ska få bo hos mig och du ska få börja om på ett nytt liv.

-Är du säker?

-Ja jag är säker och jag lovar.

-Vad bra.

Jag somnade en stund efter och sov hela natten. På morgonen vaknade jag av att YOHIO hade köpt frukost till oss.

-Åhh vad gott! det had du inte behövt att göra! sa jag.

-Allt för dig! svarade YOHIO.

Jag tittade på honom och log och han log tillbaka.

~5 timmar senare~

Vi har precis kommit hem till YOHIO och jag har bytt om till mjukiskläder.

-Vad fin du är! sa YOHIO när jag hade bytt om.

-Tack! men jag ser ut som en död zombie! svarade jag.

-Haha nej det gör du inte!

-Jo!

-Nej slut diskutera men vad vill du hitta på resten utav kvällen?

-Kan vi inte typ lära känna varandra och bara ta det lugnt eftersom jag ska bo hos dig?

-Jo visst kan vi det! berätta om dig!

-Okej! Jag heter Jessica och är 18 år, jag går tredje året på gymnasiet men funderar på att hoppa av, jag har blivit mobbad sen jag var liten bara för att jag är udda, jag har blivit misshandlad av mina föräldrar sedan jag var 8 år. Min pappa är alkohlist och min mamma är bara allmänt dum i huvudet. Din tur sa jag samtidigt som jag började gråta.

-Du behöver inte gråta du ska få slippa detta nu! sa YOHIO och kramade om mig, jag kramade tillbaka.

-Din tur att berätta om dig! sa jag  när jag hade lugnat ner mig.

-Okej! Jag heter YOHIO och är 18 år, jag hoppade av skolan när jag slutade 9:an och gick direkt på musikkrriären, jag har svårt med att äta och jag vet inte varför. Jag var med i ex bandet Seremedy innan det plittrades och nu gör jag en solokarriär.

-Okej! Vad coolt egntlign! Sa jag.

-Haha det tycker jag inte! Har du aldrig hört talats om mig? svarade YOHIO.

-Ehh...jo jag är ett stort fan men ville ine direkt säga det på en gång om du förstår.

-Jaha okej, jo jag förstår men det är okej för nu har du visat att du inte blir helt galen och jag gillar det.

- Vad bra, vänta va? gillar du de?

-Ja det gör jag.

Vi tittade på varandra och tillslut möttes  våra läppar. Jag blev alldeles varm i hela kroppen och blev alldeles pirrig, jag käde mig lixsom inte rädd jag kände mig trygg.

-Jag känner mig trygg att ha dig vid min sida YOHIO! sa jag.

-Vad gullig du är! då behöver du aldrig mer känna dig rädd! svarade YOHIO.

-Vad menar du med det?

-Att jag alltid kommer finnas vid din sida om du vill det?

Jag svarade inte utan la mina händer runt YOHIO´s nacke och kysste honom. Han la sina händer runt min midja och kyssen varade ett långt tag. När vi hade släppt kyssen frågade jag.

-Räcker det som ett svar?

-Ja det gör det! Svarade YOHIO och log stort.

~1 år senare~

Allt var underbart. Jag har fått börja om ett nytt liv och jag och YOHIO är fortfarande tillsammans. Vi firar att vi har varit tillsamans i 1 år idag och det ska vi fira genom att gå på resturang och vi ska få ha hela turnebussen för oss själva så dem andra får åka i limosinen. Jag är med YOHIO på hans höstturne och det ska bli riktigt kul. Min mamma har lämnat min pappa och pappa är på behandlingshem på grund av alkoholproblemen och jag har även hoppat av skolan.

SLUT!

KOMENTERA GÄRNA VAD NI TYCKTE OM DEN OCH SPRID GÄRNA DENNA BLOGG VIDARE TILL FLER YOHIO FANS